Det händer för lite

Visst har det gått framåt, men jag tycker fortfarande ridmodebranchen kan utvecklas ännu mer. De dyrare märkena släpper sina kollektioner två gånger om året. Två stycken mindre kollektioner om året till tycker jag gott dom kunde släppa; det hade inte behövt vara mer än en ridbyxa modell och ett par toppar och något schabrak, lite Limited Edition känsla. Hööks har just nu sin OS kollektion, vilket ju är lite roligt, men allt är ju blått. Allt, varenda pinal. Lågprismärkena har dessutom massor att tjäna på att ta efter tex H&M som ofta har nyheter. Istället för att producera en och samma kollektion i massor så kunde man minskat volymen och istället satsat på en riktigt vår kollektion, och sedan en egen sommar kollektion, för att skapa lite nyhetsvärde. Hööks katalogen är redan uttjatad och tråkig och nytt kommer ju inte förrän till hösten. Här finns ju pengar att hämta! Trots det väldigt stora utbudet av ridshoppar i landet och på nätet så är sortimenten i stort väldigt likartade. Visst finns det ett par utstickare här och där men till och med där känns det ganska självklart.
När jag startade bloggen för inte alls längesen var det för att jag älskar mode och jag älskar hästlivet och tyckte att dessa borde vara enkla att kombinera. Och ja, så svårt är det faktiskt inte, man får leta utanför ramarna bara. Men nu när jag hållt på ett tag börjar jag bli frustrerad över hur likriktade majoriteten av ridsportswebshopparna är, det är nästan provocerande. Alla tar in samma färger, saker tar slut och man fyller inte på, det är för mycket fokus på dyrare märken och de prisvärda alternativen är inte alls prisvärda utan bara billiga. Jag saknar ‘photoshoots’ som är proffsiga och inspirerande. Produktbilder som känns vassa och fräcka (Animo är kul och duktiga på detta) och inte som något ur elloskatalogen. Modegraden törs jag knappt gå in på – SNARK! Märkena kopierar varandra eller följer som enfaldiga får efter varandra i samma spår. Det saknas kreativitet och inspiration!

Även ridsportsmagazinen (och katalogerna) får sej en känga nu – modereportage, pyttsan, stelt leende blondiner eller brunetter i välkammade hästsvansar som ler fånigt. That’s it. År ut och år in. Är det bara Vouge som vågar göra något roligt med hästar? Dom visar ju inte ens ridmode.

Puh, vad jag piskade upp mej själv där, men jag blir så frustrerad när jag ser så mycket potential men ingen som vågar sträcka sej efter den.

 

 

Annonser

Lämna gärna en kommentar!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s